Göta kanal

Sommaren 2015 seglade vi på Göta kanal, tur och retur. Tanken var att segla några veckor på de stora sjöarna, Vänern och Vättern, men vädret denna sommar var länge ovanligt dåligt. Av planerade 10-14 dagar på Vänern blev det 4 dagar mellan två kulingar. Det vädret gjorde också att det var relativt få båtar i kanalen. Hur var det då att gå Göta kanal, och vad kan man ge för tips?

Många slussar blev det, 2 x 57 st. Vi var bara två personer på ”invägen”, då var det var mest uppslussning. Är man bara lite metodisk så går det bra att slussa upp med bara två. Att slussa ned är mycket lättare, och på ”utvägen” var vi dessutom fler ombord. Det gäller dock att man läst på hur man skall göra i de utmärkta informationsblad som man får vid incheckning. Tyvärr var det inte alla ”medslussare” som förstått detta, vilket resulterade i litet märke på skrovsidan.

Vi kompenserade det dåliga vädret genom att cykla till Vadstena när vi var i Motala och senare hyra bil när vi var i Sjötorp. Med bilen besökte vi Läckö slott, Spikens fiskeläge, Kinnekulle, Vanhems kloster, m.fl. sevärdheter.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hur gör man med fendring?
Vi hade rätt många fendrar av olika ålder. Dessutom hade vi två ”slussplankor” som vi satte på ”landsidan”, för så hade vi läst och sett andra göra. Vi hade plankorna sedan tidigare och de kan vara bra när man ligger mot kajer, pålar och annat ojämnt. Nyttan av dessa i kanalen är tveksam. Bäst är att ha några stora och/eller långa fendrar. Kulfendrar är bra om de är stora och kan hålla ut båten ordentligt. Långa fendrar är bra för man måste hänga en del fendrar väldigt lågt p.g.a. kajkanten i en sluss ibland är i nivå med vattenlinjen. Om vi skulle åka en gång till så skulle jag nog prova att ha ett antal bildäck hängande, då inneslutna i någon däcksväska från Ikea eller Biltema.

Vad behöver man för sjökort?
Vi lånade båtsportkort över Göta kanal och över Vänern (tack Curt). Det över Vänern använde vi inte, då det dels blev mycket bläddring i lösblad och dels använder vi normalt plotter (vid gång) och iPad (för planering och översikt). Däremot var båtsportkorten över Göta kanal användbara, då det var den enda ”karta” som tydligt visade var slussar och broar finns. Senare hittade jag detta dokument med kanalsjökort (12 MB) vilket duger bra.

Hur lång tid tar det?
Man bör avsätta många dagar som ”liggedagar”, men själva kanalfärden kan man beräkna rätt bra. På ”invägen” höll vi en lugnt takt med natthamn på följande ställen:

• Mem: Vi slussade upp direkt och tog natthamn i övre bassängen (uttalas ”memm”).
• Söderköping: Låg i nedre bassängen. När turbåtarna inte använder sina platser i övre bassängen kan man med fördel ligga där (se skyltar).
• Norsholm: Lång kaj före järnvägsbron.
• Berg: Övre bassängen är bäst. I hörnet mot servicehuset kan man alltid ligga långsides.
• Borensberg: Lång fin kaj före sjön Boren.
• Motala: Bästa platsen är mot stenkajen i hörnet mot yttre bryggan.
• Forsvik: Vi seglade igenom Karlsborg direkt till Forsviks övre bassäng. Nedre hamnen är närmare toa och dusch men passar bäst som väntebrygga.
• Töreboda: Lång fin kaj på västra sidan. Bara de sydligaste platserna har el.
• Norrkvarn: Fin plats vid restaurangen. Några kajplatser på båda sidor.
• Sjötorp: Övre bassängens flytbrygga, norra sidan. Fastbryggans bojar var i oordning och används inte, vilket resulterade i platsbrist. Nedre bassängen är ofta full.

På vägen tillbaka hade vi ett högre tempo och stannade i Lyrestad och Karlsborg, istället för som tidigare i Norrkvarn, Töreboda och Forsvik. Efter Vättern hoppade vi över både Borensberg och Norsholm och vann därmed två dagar. Det går ju fortare att slussa nedåt.

Vad bör man tänka på?
Det är bra att anmäla sej till Kanalbolagets SMS-service. Slussar och broar kan krångla ibland. Under vår resa hade man ett tag problem med tågbron i Norsholm (stambanan), men det påverkade inte oss. Men ibland så fastnar slussportar p.g.a. grenar och skräp och då kan man få vänta några timmar.

Kanalbolaget har en app där man bl.a. kan se turbåtarnas position. Tyvärr så kan man inte lita på den. Den visade felaktiga positioner (fel sida om Vättern) och felaktig färdriktning (minst en gång). Turbåtarna har inte AIS-sändare (vilket de givetvis borde ha). Det är bra att veta om det finns turbåtar i närheten, dels för att vara beredd på möte och undvika möte i trånga passager, och dels för att turbåtarna har absolut företräde i slussarna, vilket gör att slussning för fritidsbåtar avbryts uppåt en timme före turbåtens ankomst.

När man kommer österifrån in mot Motala, efter Motala verkstäder, finns först en gammal järnvägsbro (som är öppen) och sedan en nyare järnvägsbro. Det är en skarp krök mellan dessa. Där behöver man inte stanna vid den första brons röda stoppljus. Det finns en väntebrygga runt hörnet, för den nyare bron.

I Tåtorp är det grunt (< 2 m) precis vid början av bryggan, sett utifrån sjön Viken. Vi bonkade i lite lätt.

Det finns tågförbindelse till Lyrestad (rälsbuss) och Töreboda (snälltåg), för eventuellt besättningsbyte. Järnvägsbron i Lyrestad är för det mesta öppen (cirka två tåg per dag).

På Karlsborgs fästning får man inte besöka själva befästningarna med torn och vallar (en besvikelse), bara museet (en sevärdhet). Restaurangen (typ matsal) vid torget hade god och billig mat.

När man kommer till Sjötorp, utifrån Vättern, behöver man inte släppa av någon innan slussen, som man annars måste göra vid uppslussning. Man får hjälp med tampar. Incheckning görs sedan i själva slussen.

Vi hade cyklar med ombord. Dessa förvarades uppackade på däck under kanalfärd. Ibland cyklade några ur besättningen bredvid kanalen. Om man har möjlighet att ta med cyklar så förhöjer det upplevelsen med många korta och några långa cykelutflykter.

Vad finns för sevärdheter?
Mittemot Motala verkstäder finns två lador som är ett kanalmuseum. De är obemannade och man kommer in med hjälp av kanalkortet. Ett litet stopp där bör göras, om man inte promenerar/cyklar hit från Motala. Ett liknande ”kanalmuseum” i Sjötorp är inte värt inträdet (inträdet upptäckte vi först efter en snabbtitt).

Vart seglar man på Vänern och Vättern?
Som framgått tidigare så blev det inte så mycket seglande på de stora sjöarna. På Vättern är Vadstena värt ett besök. Vi gick aldrig till Visingsö då vi läst mycket ofördelaktigt om deras gästhamn (en skandal). Vi gick istället norrut och fick tips om att besök Ombo-öarna norr om Karlsborg. Skärgården i norra Vättern var också rätt fin.

När det gäller Vänern så verkade Mariestads södra gästhamn inte vara någon höjdare. Däremot bör man ju besöka Läckö slott och/eller Spikens fiskeläge. Båda dessa hamnar är rätt grunda (för oss) och Spikens hamn är ofta fullbelagd. Vi seglade norrut mot Karlstad och besökte bruksorten Liljedal. Vi hade inga problem att lägga till vid gästbryggan där det är djupare än vad sjökorten angav. Om man frågar i kaféet kan man få en visning av deras museum om flaskfabriken och glasblåsning. Här sägs flaskoriginalet till Absolut Vodka finnas.

Är det värt att gå Göta kanal?
Ja, absolut. Man kan tycka att kanalavgiften är väldigt hög. För oss gick det på över 10000 kr t.o.r. Men då bör man komma ihåg att i detta ingår hamnavgifter, serviceanläggningar och el. Serviceanläggningarna var fräscha och skötta på bästa sätt. Man kan tänka att hälften av avgiften är hamnavgifter som man annars ändå hade haft på sträckan.

Vi träffade många trevliga människor, gjorde fina cykelutflykter och stannade till lite extra när vädret var riktigt dåligt. Göta kanal är en riktig kulturskatt och en upplevelse som man bör göra minst en gång i livet. Men det är bättre att (som vi) ta det lugnt och ha kanalen och de stora sjöarna som mål, än att bara ha kanalen som en transportsträcka mellan öst- och västkust. Det mest sevärda verkade vara de slussande båtarna, d.v.s. oss själva.